<<  SELF TES Sentiment Classification using Word Sub-Sequences and Dependency Sub-Trees Pacific-Asia Knowledge Discovery and Data Mining May, 18th-20th, 2005 Shotaro Matsumoto, Hiroya Takamura and Manabu Okumura Tokyo Institute of Technol  >>
Selma Lagerl
Selma Lagerl
S? h?r anv
S? h?r anv
Selma Lagerl
Selma Lagerl
Selma Lagerl
Selma Lagerl
Selma Lagerl
Selma Lagerl
K?rkarlen  bakgrund och motiv
K?rkarlen bakgrund och motiv
K?rkarlen - analys
K?rkarlen - analys
K?rkarlen  en ber
K?rkarlen en ber
Arkitektur  nybyggt i Landskrona vid 1800-talets slut och 1900-talets
Arkitektur nybyggt i Landskrona vid 1800-talets slut och 1900-talets
Tranchellska huset (byggt 1890)
Tranchellska huset (byggt 1890)
Bergs?ehuset  Landskrona sparbanks byggnad (byggt 1884)
Bergs?ehuset Landskrona sparbanks byggnad (byggt 1884)
Vattentornet (byggt 1904)
Vattentornet (byggt 1904)
R?dhuset i Landskrona (byggt 1884)
R?dhuset i Landskrona (byggt 1884)
Hur gick damerna kl
Hur gick damerna kl
Bildkonsten vid sekelskiftet 18-1900 Klicka p
Bildkonsten vid sekelskiftet 18-1900 Klicka p
Bildkonsten vid sekelskiftet 18-1900 V
Bildkonsten vid sekelskiftet 18-1900 V
Svar p
Svar p
Svar p
Svar p
Svar p
Svar p
Svar p
Svar p
Svar p
Svar p
Mer om m
Mer om m
L?s vidare och andra tips
L?s vidare och andra tips

: Selma Lagerl?f i Landskrona f?rfattaren, hennes verk och hennes tid. : Komvux. : Selma Lagerl?f i Landskrona f?rfattaren, hennes verk och hennes tid.ppt. zip-: 1408 .

Selma Lagerl?f i Landskrona f?rfattaren, hennes verk och hennes tid

Selma Lagerl?f i Landskrona f?rfattaren, hennes verk och hennes tid.ppt
1 Selma Lagerl

Selma Lagerl

f i Landskrona f?rfattaren, hennes verk och hennes tid

Klicka p? pilen f?r att g? vidare till n?sta sida!

Alla fotografier har, d?r inget annat anges, gener?st st?llts till f?rfogande av Elisabet Lundin, antikvarie, Landskrona museum.

GB foto

2 S? h?r anv

S? h?r anv

nder du denna l?rresurs!

Introduktion

Den h?r l?rresursen vill ge dig en bild av Selma Lagerl?f och av hennes verk K?rkarlen - men ocks? av konst, musik, mode och arkitektur p? Selma Lagerl?fs tid. Du beh?ver inga andra l?romedel f?r att kunna tillgodog?ra dig kunskapen i l?rresursen. men du beh?ver Selma Lagerl?fs roman K?rkarlen! Den romanen ska du l?sa och begrunda innan du anv?nder denna l?rresurs, och du ska ha den till hands vid datorn!

Bildkonsten p? Selma Lagerl?fs tid

Selma Lagerl?fs liv i ?rtal

K?rkarlen

Modet p? Selma Lagerl?fs tid

Arkitekturen p? Selma Lagerl?fs tid

3 Selma Lagerl

Selma Lagerl

fs liv i ?rtal

1881 1885 Selmas stockholmstid blir en lycklig, utvecklande period i livet. Nya v?nner, nya kunskaper, nya vyer v?ntar den lilla landsortsflickan med den l?nga fl?tan nerf?r ryggen. Tidens viktiga fr?gor: arbetarkampen, kvinnofrig?relsen, naturalismen i konst och litteratur, debatteras flitigt bland seminaristerna. Det ?r ocks? nu som Selma f?r sin stora id? till debutromanen G?sta Berlings saga. 1885 L?jtnant Lagerl?f d?r efter att ha varit gravt alkoholiserad i tio ?r, n?got som m?rkt Selma f?r livet. Hon antr?der den l?nga resan till Sk?ne. Hon har f?tt anst?llning som l?rarinna vid Elementarskolan f?r flickor i Landskrona. 1885 1895 Selmas tid i Landskrona ?r fylld av skolarbete, men ocks? av umg?nge med v?ninnor som hon snabbt skaffar sig och alltid skall beh?lla ?ven n?r hon senare blir en ber?md f?rfattare och nobelpristagare. M?nga av hennes senare noveller har motiv fr?n Landskrona, till exempel En fiskarhustrus roman, som utspelas i fiskel?get Borstahusen. Men framf?r allt s? ?terkommer staden Landskrona, med gator, torg och planteringar, i det viktiga verket K?rkarlen fr?n 1912. Selma ?r en f?ngslande ber?ttare, och de skolelever som ?r duktiga i litteratur och historia gillar sin fr?ken. Men hon gl?mmer ofta att f?rh?ra l?xan och drar g?rna ?ver tiden, s? alla ?r inte lika glada!

1858 Selma Lagerl?f f?ds p? g?rden M?rbacka i V?rmland. 1861 Den medf?dda h?ftskadan uppt?cks trots behandling ska den komma att besv?ra Selma hela livet igenom. 1865 Selma l?ser sin f?rsta hela bok en sp?nnande indianbok och best?mmer sig omg?ende f?r att bli f?rfattare. 1868 Selma l?ser hela Bibeln: hon har f?tt f?r sig att det ska r?dda hennes ?lskade fars h?lsa som var d?lig. Fadern klarade sig mycket riktigt, men var inte imponerad: Det ?r v?l inte m?jligt att flickan ?r s? enfaldig l?r han ha sagt efter?t. 1870 Selma, som f?r utbildning i hemmet, f?rfattar en l?ng dikt om sitt hem M?rbacka, och hon f?r snart rykte om sig att vara duktig p? uppvaktningsrim och gratulationsversar. 1875 Det lagerl?fska hemmet blir allt fattigare i takt med att tiderna blir s?mre f?r jordbruket. Pappa, l?jtnant Lagerl?f, ?r en gladlynt och lekfull, men ocks? opraktisk och svag personlighet. N?r hans m?nga projekt f?r att r?dda sl?ktg?rden sl?r fel, s?ker han g?rna tr?st i flaskan. 1881 F?r Selma finns tv? m?jligheter: att bli gift (vilket hon anser osannolikt) eller att dra sig fram som utfattig hemmadotter. Men Selma ser den tredje m?jligheten: hon l?nar ihop pengar, s?ker in p? l?rarinneutbildningen och flyttar till Stockholm mot familjens vilja.

Klicka p? pilen f?r att g? vidare till n?sta sida!

4 Selma Lagerl

Selma Lagerl

fs liv i ?rtal

1889 Familjen Lagerl?f f?rlorar M?rbacka. G?rden har aldrig tidigare varit ur sl?ktens ?go. F?r Selma ?r det ett h?rt slag. Samtidigt som hon arbetar med undervisningen, skriver hon p? en saga i v?rml?ndsk ber?ttartradition. Hon k?mpar h?rt f?r att bli f?rfattarinna inte minst f?r att kunna k?pa tillbaka M?rbacka en g?ng! Nu flyttar hon till sin f?rsta egna v?ning, en vindsv?ning i samma hus d?r skolan huserade. Idag har gatan vid detta hus namn efter henne, och p? en plakett st?r det att det var h?r, l?ngst upp under tak?sarna, som G?sta Berlings saga skrevs! 1890 Selma Lagerl?f skickar fem kapitel ur den blivande debutboken G?sta Berlings saga till en t?vling i tidningen Idun. Hon vinner t?vlingen. Priset p? 500 kronor ?r en f?rm?genhet f?r den fattiga l?rarinnan, ?ven om hon genast m?ste anv?nda pengarna f?r att betala av ett l?n. Det r?der festst?mning i hela Landskrona s? uppfattade Selma sin framg?ng. 1891 G?sta Berlings saga utkommer. Den g?r till en b?rjan d?ligt. Selma har tagit tj?nstledigt fr?n skolan f?r att kunna f?rfatta men m?ste b?rja undervisa igen. 1893 Den store danske kritikern och kulturskribenten Georg Brandes skriver en uppskattande recension av G?sta Berlings saga i tidningen Politiken. 1894 Selma tr?ffar Sophie Elkan, f?r m?nga ?r fram?t hennes trogna f?ljeslagerska, v?n, kritiker och reskamrat. Selma publicerar flera noveller i olika tidningar samt en novellsamling, Osynliga l?nkar, med motiv fr?n bland annat Landskrona och V?rmland.

1895 Selma s?ger upp sig fr?n skolan i Landskrona. V?ravslutningen detta ?r avtackas hon av elever, kolleger och f?r?ldrar. Den enda som inte gr?t var Selma! Hon t?nkte inte alls flytta fr?n staden, bara klara sig p? f?rfattarskapet. Men f?rst skulle hon ut och resa med sin ?lskade Sophie. 1896 Selma och Sophie ?r i Italien och skriver p? sina respektive b?cker. 1897 Antikrists Mirakler med motiv fr?n Sicilien kommer ut. Selma flyttar till Falun. Under h?sten g?r hon runt p? avskedsvisiter i Landskrona, och en sista g?ng g?r hon sin k?ra Strandpromenad v?gen som hon en g?ng lovat att genom sin dikt g?ra lika k?nd som en gata i Verona! 1899 En Herrg?rdss?gen och Drottningar i Kungah?lla kommer ut. Hennes spr?k och stil p?verkas av den isl?ndska sagan. En ny v?nskaps- och k?rleksrelation f?r Selma genom bekantskapen med l?roverksadjunkten Valborg Olander i Falun. 1900 Selma och Sophie Elkan reser till Mellan?stern: Selma vill framf?r allt komma till Jerusalem f?r att studera den milj? dit en grupp dalab?nder efter en religi?s v?ckelse hade begett sig f?r att f?lja i Jesu fotsp?r. Historien om dessa ol?rda b?nder och deras l?nga resa fascinerade Selma. 1901-02 Boken om jerusalemb?nderna, Jerusalem I-II, kommer ut. Den blir Selmas stora genombrott, ocks? internationellt.

Klicka p? pilen f?r att g? vidare till n?sta sida!

5 Selma Lagerl

Selma Lagerl

fs liv i ?rtal

1920-30 Under dessa decennier skriver Selma framf?r allt tv? l?ngre verk i flera volymer: dels L?wensk?ldska ringen, Charlotte L?wensk?ld och Anna Sv?rd, dels den sj?lvbiografiska barndomsskildringen M?rbacka, Ett barns memoarer och Dagbok. Samtidigt med sitt f?rfattarskap ?r hon nu str?ngt upptagen med att driva sitt gods med ?krar och boskap. Dessutom ?r hon i allra h?gsta grad en offentlig person som ombeds att delta i olika sammanhang och uttala sig i aktuella fr?gor. F?r kvinnlig r?str?tt, hj?lp till flyktingar och f?r fred och pacifism k?mpar Selma mycket aktivt. En volym ber?ttelser, H?st, utkommer 1933. 1940 Selma Lagerl?f ?r nu 82 ?r gammal; hon ?r tr?tt och kanske nedst?md p? grund av det nya kriget, som krossade hennes dr?mmar om v?rldsfred efter f?rsta v?rldskriget. Den 16 mars d?r hon i sitt hem. Dagen d?rp? tillk?nnager pr?sten fr?n predikstolen att:.v?r f?rsamlings fr?msta medlem, f?rfattarinnan filosofie doktor Selma Ottilia Lovisa Lagerl?f, har kallats h?dan genom en stilla d?d. Hon l?mnar M?rbacka f?r sista g?ngen p?skafton 1940; l?ngs v?gen till kyrkan st?r skaror av barn som vill ta ett sista farv?l av den stora ber?tterskan.

1906-07 Selma Lagerl?f skriver flera av sina mest ?lskade b?cker i snabb f?ljd: Herr Arnes penningar, en sp?khistoria f?rlagd till 1500-talet; samt Kristuslegender, ber?ttelser med kristna motiv skrivna p? ett enkelt och avklarnat spr?k. Av ekonomiska sk?l, men ocks? f?r att uppgiften passade henne, ?tog hon sig att skriva en l?sebok i geografi f?r folkskolan. Uppslaget med pysslingen Nils och vildg?ssen var ett lyckokast, och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige har f?ngslat l?sare fr?n v?rldens alla h?rn. 1909 Selma Lagerl?f mottar Nobels litteraturpris som f?rsta svensk och f?rsta kvinna. Med prispengarna kan hon nu f?rverkliga sin dr?m att k?pa tillbaka M?rbacka! 1912 Romanerna blir nu enklare i sin stil och behandlar ofta socialt utsatta m?nniskor. Detta ?r utkommer K?rkarlen, som ?r den roman (eller l?ngnovell) vi kommer att arbeta med i denna l?rresurs! 1914 Ett m?sterverk, Kejsarn av Portugallien, utkommer. Selma Lagerl?f behandlar h?r den villkorsl?sa k?rlekens kraft b?de uppbyggande och f?rst?rande. Detta ?r v?ljs Selma Lagerl?f in i den ?rev?rdiga Svenska Akademien, den f?rsta kvinnan bland De aderton. 1918 Selma Lagerl?fs r?st tystnar under v?rldskriget. Till sist utges romanen Bannlyst, i vilken Selma Lagerl?f j?mst?ller v?rldskriget med kannibalism.

L?s vidare och andra tips

Tillbaka till Introduktion

6 K?rkarlen  bakgrund och motiv

K?rkarlen bakgrund och motiv

Med verket K?rkarlen (1912) skulle Selma Lagerl?f egentligen skapa en upplysningsskrift mot de usla sociala omst?ndigheter som gynnade tidens stora folksjukdom tuberkulosen. D?liga sanit?ra f?rh?llanden i ruskiga slumkvarter och okunskap om hur sjukdomen smittade skulle motverkas genom en informationsskrift i romanform. Slum, f?rnedring, fattigdom och sjukdom m?ter oss i K?rkarlen men skriften handlar framf?r allt om n?got annat. Det ?r en historia om jordisk k?rlek, andlig d?d och livet efter detta. Handlingen ?r f?rlagd till Landskrona, vars gator, planteringar, torg och slumkvarter beskrivs utan att staden n?mns vid namn. Landskrona, den v?xande industri- och hamnstaden, utg?r allts? sk?deplats f?r denna socialt engagerade bok. Under sin tid i Landskrona kom Selma i kontakt med de sociala fr?gorna p? ett s?tt som hon varken gjorde f?re eller efter landskronatiden. Staden var under 80- och 90-talen stadd i snabb industriell utveckling, och arbetarnas, s?rskilt de kvinnligas, situation engagerade Selma som sj?lv tillh?rde den bildade medelklassen. V?ninnan Elise Malmros, bankkamrer i Landskrona, var Selmas livsl?nga

sociala samvete. I breven till Elise l?ngt senare diskuterar Selma alla de viktiga sociala fr?gor, som hon i Landskrona intresserat sig f?r: fredsfr?gan, kvinnofr?gan, arbetarfr?gan Hon skriver: Det ?r alldeles s?kert, att fattigdomen m?ste bort, f?r att man skall f? trevnad i samh?llet och de stora rikedomarna ocks? naturligtvis. Det centrala motivet ?r h?mtat fr?n ett helt annat h?ll. ?r 1904 l?ste Selma ett verk med insamlade folksagor fr?n Bretagne. En figur i folksagorna fr?n detta s?rpr?glade omr?de ?r D?dens arbetare och k?rkarl. Denne far omkring p? v?garna i en gnisslande, ur?ldrig k?rra, dragen av den mest utm?rglade och el?ndige h?stkrake man kan t?nka sig. Dubbelgestalten Georges-k?rkarlen, p? en g?ng vanlig m?nniska och m?rk d?dssymbol, ?r Selmas version av sagans d?dskusk. Det avsnitt, d?r k?rran m?ter den gamla gumman som vill ?ka med, ?r direkt h?mtat ur folksagan. Den ?vernaturliga sf?ren st?r tydligare i K?rkarlen ?n i n?got annat verk av Selma Lagerl?f. Selma var en s?kare. Hon n?jde sig inte med den vanliga trons dogmer, men hon avvisade ?ven ateism och materialism. Att det fanns en annan, andlig v?rld, som vi inte ?r i st?nd att uppfatta i detta liv, var f?r henne en sj?lvklarhet. Det ?r den v?rlden som David Holm bes?ker och drar l?rdom av.

Klicka p? pilen f?r att g? vidare till n?sta sida!

7 K?rkarlen - analys

K?rkarlen - analys

N?r du har l?st uppgiften kan du klicka p? Experten och j?mf?ra ditt svar med det som st?r d?r. D? du ?r klar med alla uppgifter g? vidare till n?sta sida! 1. K?rkarlen ?r uppbyggd n?stan som en film, det vill s?ga den har tydligt angivna och beskrivna scener eller scener i scener. Man kan r?kna till sexton s?dana avsnitt i ber?ttelsen. Vilka ?r de? Skriv ner de olika scenerna och beskriv dem, som om du vore en filmregiss?r som f?rbereder en inspelning! 2. K?rkarlen best?r av tolv kapitel, som f?r det mesta, men inte alltid, ?verensst?mmer med scenerna. Bland undantagen ?r kapitel tre och kapitel nio. Vilka funktioner fyller dessa korta kapitel i verket som helhet? 3. Kapitel fem b?rjar med en beskrivning av ett rum och n?gra personer som sitter vid ett bord i detta rum. Dessa personer har l?saren redan m?tt i bokens inledande kapitel men de presenteras som om de var helt ok?nda. Varf?r? 4. D?den och k?rleken ?r de tv? viktigaste motiven i ber?ttelsen. Vilken av dessa krafter ?r det som till slut blir huvudpersonen, David Holm, ?verm?ktig? Visa med citat ur boken! Klicka p? pilen f?r att g? vidare till n?sta sida!

Experten

Experten

Experten

Experten

8 K?rkarlen  en ber

K?rkarlen en ber

ttelse om fattigdom och alkoholism, religi?s h?nf?relse och livet efter detta. Bilderna fr?n Landskrona visar hur Selma Lagerl?f anv?nt sig av milj?er fr?n staden f?r att g?ra sitt budskap levande och effektfullt. S?k upp de st?llen i romanen d?r citaten h?mtats!

jag tror att man inte kan f?rklara v?rlden och dess f?reteelser utan att man g?r in p? att vi omges av en intelligens, av n?got, som vet och vill, men denna intelligens omger oss som den atmosf?r vi inandas, intr?nger i oss, och liksom vi bygga upp v?ra kroppar av jordens produkter, uppbygger vi den sj?l, som skall ?verleva oss av denna samma intelligens ett v?sende o?ndligt, osynligt, men verkligt och med personligt liv (Selma skriver om K?rkarlen i brev till en v?ninna)

Men han har otur ?n en g?ng, p? det s?ttet att just som han s?nder ut sitt n?drop, b?rjar klockan i tornet ovanf?r honom att sl? tolv. M?nniskor?sten blir alldeles f?rkv?vd i den starka metallklangen, s? att det ?r ingen, som f?ster sig vid den. --- Det kan ju inte vara m?jligt, att jag ska d? nu, medan klockan sl?r midnatt, t?nker han, och i detsamma har han en k?nsla av, att han slocknar som ett utbrunnet ljus. Han sjunker ner i m?rker och medvetsl?shet i samma ?gonblick, som det sista d?nande klockslaget f?rklingar och f?rkunnar, att det nya ?ret har inbrutit. (K?rkarlen)

Denna samma ny?rsafton, men s? sent, att det ?r natt och m?rker, sitter tre karlar och dricker ?l och br?nnvin i den lilla planteringen, som omger stadskyrkan. De har slagit sig ned p? en vissnad gr?smatta under n?gra lindar, vilkas svarta grenverk gl?nser av fuktighet. --- De sitter inte i m?rker, utan ?r r?tt v?l belysta av skenet, som de h?ga elektriska lamporna vid de angr?nsande gatorna kastar in i kyrkplanteringen. (K?rkarlen)

Det var h?sten f?rut, som det hade blivit best?mt i h?gkvarteret, att det skulle inr?ttas en slumstation h?r i staden, och vi tv? hade blivit hitskickade f?r att s?tta den ig?ng. --- vi hade hoppats, att vi skulle f? ?ppna stationen p? sj?lva ny?rsdagen. (K?rkarlen; bilden visar Fr?lsningsarm?ns f?rsta lokal i Landskrona, bara n?gra kvarter fr?n Selmas f?rsta bost?der i staden)

Nu hade man f?rs?kt f?rvandla det till m?nniskoboning. Det var p?spikat h?r och d?r med plankbitar och papp, det hade n?gra sneda f?nster och ett par skorstensr?r av pl?t p? taket. (K?rkarlen)

Tillbaka till Introduktion

GBfoto

GBfoto

9 Arkitektur  nybyggt i Landskrona vid 1800-talets slut och 1900-talets

Arkitektur nybyggt i Landskrona vid 1800-talets slut och 1900-talets

b?rjan Klicka p? bildtexterna f?r ytterligare information om arkitektur och stil!

Det ?r nu som Europas och Sveriges st?der b?rjar att v?xa p? allvar! ?verallt ser vi att det finns behov av att skapa stora byggnader f?r administration, teknik, handel, utbildning och annat. Men ocks? de privata bost?derna byggs i samma stil. Den arkitektoniska str?mningen under 1800-talets sista decennier ?r ?ppen f?r intryck fr?n alla h?ll: olika tider, olika kulturer, olika funktioner, olika geografiska omr?den. D?rf?r blir stilen vad man brukar kalla eklektisk, allts? en stil som f?rs?ker f?rena intryck och element fr?n skilda h?ll. Denna blandning av uttrycksmedel blir m?jlig tack vare en rad tekniska framsteg inom byggnadskonsten s?dant som armering av betong, anv?ndande av glas och j?rn, byggande med prefabricerade element. Lika viktigt ?r tidens sv?rmeri f?r det historiska, s?rskilt medeltiden och gotiken. ?ven ren?ssans- och barockintryck kan man sp?ra, liksom f?rment forntida utsmyckningsdetaljer ofta i en nationalromantisk anda.

Tillbaka till Introduktion

Tranchellska huset direkt?rsbostad vid hamnen

Vattentornet

Bergs?ehuset Landskrona sparbank

R?dhuset

GBfoto

GBfoto

GBfoto

10 Tranchellska huset (byggt 1890)

Tranchellska huset (byggt 1890)

?r 1890 uppf?rdes denna pampiga byggnad som direkt?rsvilla ?t Sockerbrukets verkst?llande direkt?r Carl Tranchell, son till Kejsaren av Landskrona, sockerfabrik?ren Justus Tranchell. Byggnaden ?r allts? en privatbostad fr?n b?rjan; i folkmun g?r den under namnet Tranchellska palatset. Selma Lagerl?f m?ste ha sett denna trev?ningsbyggnad v?xa upp; den ligger inte m?nga kvarter fr?n hennes arbetsplats och hon b?r ha passerat hamnen, d?r dess torn och tinnar speglar sig, p? v?g till skolan varje dag. Hon har kunnat f?lja hur de r?da och gr? f?rgerna i Christian IV-ren?ssansens f?rgschema togs upp i byggnaden, liksom dekorationerna kring f?nster och framf?r allt de stort tilltagna, kraftfulla gavlarna och ?verbyggnaderna med sina sv?ngda linjer. Christian IV var dansk kung under 1500-talet. Han var en stor byggherre och favoriserade just denna byggnadsstil, som h?rstammar ur den holl?ndska ren?ssansstilen. Frederiksborgs slott p? Sj?lland och Rosenborgs slott i K?penhamn ?r byggda i denna stil, liksom Kronborgs slott i Helsing?r. Att Christian IV-stilen blev popul?r inom den historicerande arkitekturen under det sena 1800-talet ?r tydligt Helsing?rs j?rnv?gsstation ?r ett exempel bland m?nga, liksom Tranchellska huset i Landskrona.

Tillbaka

Tillbaka till Arkitektur

Tranchellska huset, s?dra fasaden. Idag ?r Sockerbrukets stora byggnader borta, och endast detta palatsliknande hus avsett som direkt?rsvilla ?terst?r av sockerkejsarens imperium. L?gg s?rskilt m?rke till de gr? sandstensdekorationerna och de typiska, sv?ngda, gavelliknande ornamenten p? taket!

GBfoto

11 Bergs?ehuset  Landskrona sparbanks byggnad (byggt 1884)

Bergs?ehuset Landskrona sparbanks byggnad (byggt 1884)

Byggnaden, som allts? var skinande ny n?r Selma Lagerl?f flyttade till Landskrona, ?r uppf?rd i en eklektisk stil med drag fr?n nyren?ssans och nybarock. Arkitekten Ove Petersen, som ritade R?dhuset och Handelsbankshuset, st?r bakom. Kupolen p? h?rntornet ?r en efterbildning i miniatyr av de stora italienska ren?ssanskyrkornas kupoler, medan en del av ornamenten ?r mer barockliknande. Den pampiga trapphallen utm?rks framf?r allt av de strama doriska kolonnerna, som flankerar trappan. Hela byggnaden ?r influerad av ren?ssansens klassicerande stilideal. Av m?nga anses Bergs?ehuset vara en av stadens vackraste byggnader. S? h?r skriver en tidningsredakt?r ?r 1886, i ett fiktivt brev till en gammal landskronabo: N?sta kvarter, som tillh?rde kronan, l?g p? din tid till st?rsta delen obebyggd och begagnades av sockerfabriken till upplagstomter. --- Emellertid resa sig nu i detta kvarter 3 byggnader, av vilka den ena, den snett emot kyrkan bel?gna, i arkitektoniskt h?nseende ?r bland de vackraste i staden och skulle f?rsvara en plats vid ett torg i vilken stad som helst.

Tillbaka till Arkitektur

GBfoto

12 Vattentornet (byggt 1904)

Vattentornet (byggt 1904)

Gamla Vattentornet i Landskrona ?r s?kert den byggnad, som en bes?kare minns b?st efter en visit, och som genom sin h?jd och synlighet fr?n alla h?ll b?st kan tj?na som symbol f?r staden. Tornet ritades av stadsarkitekt Fredrik Sundb?rg. Denne hade just tilltr?tt sin tj?nst och f?tt i uppgift att f?rsk?na staden samt f?rse den med monumentala byggnader. Stadens f?der hade f?tt en ordentlig omruskning genom en artikel i Dagens Nyheter, d?r stockholmsjournalisten nedl?tande skrivit: Jag skulle g?ra mig skyldig till ett ov?rdigt smicker, om jag kallade Landskrona en vacker stad. F?rmodligen har den inga pretentioner i den v?gen eller har i vart fall icke s?kt gifva den n?got yttre uttryck. Detta var ju en stor uppgift f?r stadsarkitekten! Bland de f?rsta byggnader han grep sig an med var just ett vattentorn p? stadens h?gst bel?gna plats hela 6 meter ?ver havet. Detta h?ga l?ge, j?mf?rt med den platta staden i ?vrigt, t?nkte sig Sundb?rg som en utm?rkt plats f?r en vacker, karakt?ristisk silhuett. Och nog blev den karakt?ristisk alltid! M?nga st?der byggde vid den h?r tiden vattentorn, och m?nga ?r, som Landskronas vattentorn, inspirerade av den medeltida borgen eller det medeltida tornet. Men bara Landskrona har denna s? kallade tourell p? ena sidan av det h?ga tornet. Likt ett h?jt pekfinger ger det staden en omissk?nnlig silhuett, skriver Anna-Maria Blennow i sin bok om stadsarkitekterna i Landskrona. Runt tornet vid dess f?tter, s? att s?ga placerade Sundb?rg ett antal l?ga byggnader som inrymde bland annat maskinhus. ?ven detta skulle efterlikna den medeltida milj?n, d?r mindre, oansenligare hus g?mde sig i borgens skugga.

Tillbaka till Arkitektur

13 R?dhuset i Landskrona (byggt 1884)

R?dhuset i Landskrona (byggt 1884)

Af gammal vana s?nde vi en blick ?t h?ger mot r?dhuset och en ?t venster mot Berggrenska huset. Vi voro ju egentligen inte utkomna f?r deras skull, men vi g? inte gerna ?fver torget utan att t?nka eller s?ga n?got vackert om de tv? byggnaderna. Gamla romantiska medeltidsk?nslor uppvakna inom oss, d? vi se dem, vi t?nka oss f?rflyttade till en af dessa st?der, som uts?nde verldsbeherskande flottor kring hafven eller bakom fasta ringmurar trotsade roflystna feodalfurstar. S? skriver Selma Lagerl?f ?r 1888 om det nybyggda r?dhuset i tung och m?rk baltisk gotik. ?r 1884 stod det f?rdigt, sedan det gamla medeltida r?dhuset rivits efter m?nga ?rs f?rfall och vanv?rd och trots att det fanns en stark opinion att bevara och upprusta det. Upphovsman till det nya var den danske professorn Ove Petersen, som ritat Det kongelige Teater i K?penhamn. Det ?r ocks? han som skapat den byggnad som Selma ben?mner Berggrenska huset (se lilla bilden nedan till h?ger). R?dhuset ?r, liksom de gamla kyrkorna och r?dhusen i de medeltida hansest?derna l?ngs ?stersj?n, byggt i m?rkr?tt tegel. Trappstegsgavlar och l?ngstr?ckta, spetsb?giga utsmyckningar och f?nster h?r till stilen, liksom tornets spetsiga huv och sm? saltstr?are till h?rntorn. Petersen ritade huset i medveten anslutning till dess senmedeltida f?reg?ngare r?dhuset som revs. Nuvarande Handelsbankshuset, p? Selma Lagerl?fs tid kallat Berggrenska huset, ?r den byggnad som ligger tv?rs?ver R?dhustorget fr?n r?dhuset sett. ?ven denna byggnad ?r ritad av Ove Petersen. Denna byggnad ?r d?remot byggd i ren?ssansstil, liksom de flesta av Petersens ?vriga byggnadsverk.

Tillbaka till Arkitektur

GBfoto

GBfoto

14 Hur gick damerna kl

Hur gick damerna kl

dda p? Selmas tid?

P? den stora bilden, som ?r fr?n slutet av 1880-talet, ser vi hur en bildad och proper, men inte s?rskilt v?lb?rgad medelklasskvinna kunde vara kl?dd 1885. S?kert f?rs?kte man s? gott det gick att f?lja modet man sparade, lappade och v?nde p? tyget; sydde sj?lv efter modemagasinens m?nster eller l?t n?gon av stadens s?mmerskor sy upp till festligare tillf?llen. En mycket slank linje efterstr?vas: dr?ktjackan sitter mycket tr?ngt och ?ven kjolen ?r sn?v. Borta ?r de ?verdrivna kjolvidderna med krinolin (1860-tal) och turnyr, kudde p? bakdelen under kjolen (1870-talet). ?rmarna ?r sn?va nedtill, men upptill st?r de ut i en styv puff, en s? kallad f?rbogs?rm. Kl?nningslivet ?r h?rt ?tsittande och broderat, str?veckat eller utsmyckat p? annat s?tt. Kragen ?r den typiska st?kragen, och den g?r ?rbart ?nda upp i hakan. Korsett m?ste anv?ndas f?r att man skulle komma i dessa tr?nga kjolar och blusliv. Ofta var kvinnorna s? h?rt sn?rda att de knappt kunde andas - ?tminstone g?llde det den tidens modedockor. Damerna p? v?r bild ?r propra yrkeskvinnor, fattiga men bildade och beresta. De bar troligen lite bekv?mare kl?der. L?rarinnorna b?r anst?ndigt m?rka kl?der och uppsatt, h?rt ?tstramat h?r. Mittbena, p? sin h?jd en valk i pannan och en fl?ta snurrad fr?n sidorna och kringlad bak men se p? Selma Lagerl?f, s? annorlunda hon ?r! En ljus kl?nning, och pojkklippt h?r! Selma hade varit tvungen att klippa h?ret kort under en sjukdomsperiod det brukades p? den tiden men hon tyckte att det korta h?ret var s? praktiskt och bekv?mt att hon beh?ll sin ovanliga frisyr.

Tillbaka till Introduktion

Unga flickor i avg?ngsklassen. Dr?kten ?r i grunden densamma som de ?ldre kvinnornas, men ljusare, l?ttare och mer utsmyckad med p?sydda spetsband p? livet.

Selma som ung l?rarinna. I bakre raden, andra fr?n v?nster, st?r hon och ser ganska blyg ut. Hennes elever minns henne som anspr?ksl?s i sin dr?kt och ointresserad av sitt yttre; ibland kunde hon vara hafsigt och slarvigt kl?dd med s?kerhetsn?lar ist?llet f?r knappar.

Syf?reningsdamer med volanger i kjolkanten.

15 Bildkonsten vid sekelskiftet 18-1900 Klicka p

Bildkonsten vid sekelskiftet 18-1900 Klicka p

bilden f?r ytterligare information!

Vid sekelskiftet hade man inom arkitektur och m?leri tr?ttnat p? de historiskt influerade stilblandningarna, och man f?rs?kte hitta fram till en ny stil. Jugend eller Art Noveau var namnet p? detta nya ideal, som radikalt br?t med tidigare stil. I Jugendinspirerad konst ser man en b?ljande, fl?dande, dekorativ linje. M?lningen blir n?stan platt, och den f?r ofta en symbolisk eller allegorisk verkan. Mycket inspiration h?mtas fr?n v?xtriket och djurriket, vars stiliserade, slingrande former bildar ramar och prydnader. Den f?rh?rskande formen ?r b?ljande, S-formad och vertikalt utdragen. En nationalromantisk bildkonst med tydlig inspiration fr?n Jugendstilen utvecklas. Forntid, vikingatid och medeltid inspirerar; mest k?nd av svenska konstn?rer med denna stil som sitt huvudelement ?r Carl Larsson. Konstn?ren Nils Asplund utf?rde i foaj?n till det nybyggda, st?tliga r?dhuset ett antal v?ggm?lningar i Jugendstil. Den mjuka, fl?dande linjen ?r tydlig, s?rskilt i kvinnogestaltens konturer. Motivet ?r tre allegoriska figurer h?r ser vi en av dem, handelns och sj?fartens beskyddarinna, b?rande sitt attribut i form av ett skepp.

Klicka p? pilen f?r att g? vidare till n?sta sida!

Tillbaka till Introduktion

Bild 1 GBfoto

16 Bildkonsten vid sekelskiftet 18-1900 V

Bildkonsten vid sekelskiftet 18-1900 V

ggm?lningar i R?dhusets foaj? Klicka p? bilderna f?r ytterligare information!

Tillbaka till introduktion

Bild 2 GBfoto

Bild 3 GBfoto

Bild 4 GBfoto

17 Svar p

Svar p

analysfr?gorna

Scen 1: hemma i Edits mammas hus, vid Edits flicks?ng i kammaren. Ett litet, tr?ngt rum; det finns knappt plats till s?ngen och de tre stolar som de vakande sitter p?. Ett f?nster ut mot en gata och en byggtomt mittemot. Fyra personer: Edit i s?ngen, modern bredvid, syster Maria vid modern, fr?lsningskaptenen vid s?ngfoten. Sedan ?ven Fru Holm. Scen 2: planteringen vid stadskyrkan. Man ska kunna se kyrktornet med klockan. Bara, fuktiga tr?dgrenar; fuktigt gr?s; sken fr?n en stark gatlykta. Tre personer: David Holm och de tv? luffarna. Scen 3: samma plantering. Tv? personer: David Holm och Georges, K?rkarlen. Scen 4: ett rum i samma hus som f?rsta scenen, men nu ?r det stora rummet. Enkelt m?blerat som k?k i ena ?nden, matrum i mitten och f?rmak l?ngst bort. Tv? personer: syster Maria och Gustavsson. Scen 5, scen i scenen: en slumstation hos Fr?lsningsarm?n. Enkelt men funktionellt m?blerad: matbord, stolar, sk?p. Tre personer: syster Maria, syster Edit, David Holm. Scen 6, scen i scenen: en ruskig och nerg?ngen k?llarkrog. David Holm, syster Edit, Gustavsson, andra suparbr?der. Scen 7, scen i scenen: fru Holm, Syster Edit p? slumstationen. Scen 8: Stora rummet i Edits mammas hus. Personer: Edit, syster Maria, modern, Gustavsson. Georges och David Holm.

Klicka p? pilen f?r att g? vidare till n?sta sida!

18 Svar p

Svar p

analysfr?gorna - forts?ttning

Scen 9, scen i scenen: En fattig bostad i slummen. N?stan helt utan m?bler; ett par madrasser i ett h?rn. H?gt upp p? v?ggen ett litet, smutsigt f?nster med spr?ckt ruta. Edit, Fru Holm, David Holm, barn, tv? v?lg?renhetsdamer. Scen 10, scen i scenen: en tom bostad. David Holm, grannar. Scen 11: I d?dsk?rran. M?rk natt; en o?ndlig, dimmig sl?tt. Personer: K?rkarlen, David Holm, gumman. Scen 12: sjukrummet p? f?ngelset. Naket och kalt, s?ngbritsar l?ngs v?ggarna. Personer: F?ngvaktaren, Davids lillebror. K?rkarlen och Georges. Scen 13, scen i scenen: stugan i skogen. Enkelt m?blerad bondstuga, s?ng, sk?p, b?nkar. Personer: Davids lillebror, gossen Bernhard, modern, torparen, grannar. Scen 14: den utfattiga slumbostaden. Personer: Fr?lsningskaptenen, Fru Holm, sovande barn. K?rkarlen och David Holm. Scen 15: kyrkplanteringen och gatan, mitt i natten. Sl?ckta gatlyktor. Uppklarnad himmel. Personer: David Holm, syster Maria. Scen 16: slumbostaden. Personer: Fru Holm, David Holm, sovande barn.

Tillbaka till Analys av K?rkarlen

19 Svar p

Svar p

analysfr?gorna

Det f?rsta kapitlet ber?ttas ur de vakandes synvinkel, det andra ur David Holms synvinkel. Det tredje kapitlet, d?remot, lyfter ber?ttelsen ut ur de medverkande personerna och talar om dem fr?n ett utifr?n-perspektiv. Synvinkeln blir rentav utanf?rm?nsklig: den talar om ett ljudfenomen, som inte ?r h?rbart mer ?n f?r en enda m?nniska. Men ber?ttaren vet allt, och ber?ttaren inbjuder l?saren till att dela denna kunskap ?ver huvudet p? sina personer. Effekten av detta korta, men radikala, skifte av synvinkel ?r att g?ra ber?ttelsen mer generell, mer allm?ngiltig, mer autentisk. Det ?r inte en person i boken som h?r detta ljud det f?ruts?tts finnas, fast oh?rbart f?r alla utom en. N?r det g?ller det tionde kapitlet sker inget s?dant skifte av synvinkel. Det ?r en dialog mellan K?rkarlen och David Holm, som bara har till syfte att f?ra fram ett av verkets teman: tuberkulosen och dess sorgliga sk?rd av offer. Men det korta formatet och den dialogiska utformningen understryker kapitlets s?rst?llning som formulering av en central tanke: d?den ?r inte n?got att vara r?dd f?r endast den f?rtidiga d?den ?r skr?mmande.

Tillbaka till Analys av K?rkarlen

GBfoto

20 Svar p

Svar p

analysfr?gorna

Det ?r Edits moders hus, som vi ?ter kommer in i, och det ?r syster Maria och fr?lsningssoldaten Gustavsson som vi ?terser. Det s?gs av ber?ttaren att man av deras samtal kan f?rst? att det ligger en sjukling i rummet bredvid, vakad ?ver av sin mor. Allt detta vet allts? l?saren redan ett helt kapitel, dessutom det f?rsta, har ?gnats ?t dessa m?nniskor och deras situation. Vad ?r Selma Lagerl?fs avsikt med att l?tsas att vi inte k?nner till platsen, personerna och situationen? Selma Lagerl?f markerar genom att skriva s? h?r fr?n b?rjan igen att en ny synvinkel har introducerats. Det finns n?mligen tv? personer till i rummet, Georges/K?rkarlen och David Holm. Dessa tv? fanns d?r inte i det inledande kapitlet, och d?rf?r ?r synvinkeln annorlunda: det ?r en synvinkel, som inbegriper den osynliga, ?vernaturliga v?rlden. Skickligt l?ter f?rfattaren oss k?nna att det som nyss skildrades med en stor n?rhet nu ?r ganska avl?gset, liksom sett fr?n Georges och David Holms utanf?rv?rldsliga tillvaro som om man s?g in i ett docksk?p eller genom en omv?nd kikare.

Tillbaka till Analys av K?rkarlen

21 Svar p

Svar p

analysfr?gorna

Efter detta lyssnar han mer uppm?rksamt till Marias tal om hur Edit ?lskat honom, och han k?nner obehag d? Maria kallar honom den, som ?r st?rst i h?rdhet, i f?rfall, i f?rvillelse. Detta ?r b?rjan av f?rvandlingen. I kapitel sex ?r det Edit sj?lv och K?rkarlen som f?r en dialog, genom vilken David f?rst?r hur mycket Edit ?lskar honom, s?dan, som han har varit, honom, som f?rt d?den till henne. Detta ger honom en lyckok?nsla som han aldrig tidigare erfarit: F?r varje g?ng, som hon s?ger, att hon ?lskar honom, k?nner hans sj?l en h?nryckning, som han aldrig trott m?jlig. Men denna upplevelse av passion ?r inte tillr?cklig. I n?sta kapitel ?r den gamle David tillbaka, arg p? sig sj?lv f?r sin svaghet att ?ngra sig, d?rf?r att en flickunge s?ger, att hon ?r k?r i honom. David m?ste igenom ytterligare tv? h?rdh?nta lektioner, som visar honom konsekvenserna av hans handlande, innan han ?terv?nder till livet. David f?r styrka att genomf?ra sin f?rvandling av den d?da Edits k?rlek: D?, i detta ?vergivenhetens ?gonblick, k?nde han n?got vidr?ra sin panna. Han visste inte om det var en hand eller ett par l?ppar --. Vi ser allts? att det ?r den jordiska, erotiska passion Edit hyser f?r David, en passion som accepterar honom med brott och synder, som g?r hans f?rvandling m?jlig. Edits k?rlek ger David redskapet att hantera sitt liv: Hennes f?r?lskade tillit g?r honom kapabel att stanna kvar i sig sj?lv. F?r f?rsta g?ngen kan han rikta en annan k?nsla ?n f?rt?rande vrede mot omv?rlden: t?lamod, ansvar, solidaritet och, mot den d?da Edit, passionerad k?rlek.

Det ?r k?rleken som ?vermannar David Holm och f?rvandlar honom fr?n en hatisk och aggressiv m?nniska till en person som ?r (eller ?tminstone vill bli) ansvarstagande och ?lskande. N?r David i kapitel fyra till slut m?ste inse att han ?r d?d, blir han bara ?nnu mer ursinnig: Jag vill inte vara d?d, t?nker han. ------- I stormande vrede st?rtar han sig mot k?rkarlen, griper efter hans lie f?r att bryta s?nder den och efter hans k?pa f?r att slita den i stycken. Det ?r allts? absolut inte d?den som ?r den f?rvandlande kraften i romanen, ?ven om den ?r n?dv?ndig f?r att David ska kunna konfronteras med sig sj?lv och sina handlingar. Syster Edit ?lskar David med passionerad k?rlek. I kapitel fem bevisar syster Maria f?r fr?lsningssoldaten Gustavsson att det inte r?r sig om den himmelska k?rleken till n?stan, utan om en jordisk, erotisk passion. Med ber?ttelser visar hon hur den l?nge och v?lbildade, men ocks? totalt f?rfallne mannen attraherar Edit just genom sin uselhet och sin aggressiva f?rnekelse av allt hon st?r f?r. David avvisar med hat, vrede och f?rakt Edits k?rlek. Men ?vernaturliga krafter driver sitt spel, s? att han trots allt kommer att uppfylla hennes b?n: att bes?ka henne ny?rsnatten. Han kommer i s?llskap med D?dens k?rkarl och ?r lika osynlig som denne. David lyssnar tillsammans med K?rkarlen p? syster Marias samtal med den unge Gustavsson. Han blir inte s?rskilt ber?rd, f?rr?n Gustavsson avsl?jar att han sj?lv ?lskar Edit. Det behagar honom, att den, som den d?r vackra gossen ?lskat, har f?redragit honom sj?lv.

Tillbaka till Introduktion

22 Mer om m

Mer om m

lningarna i R?dhuset

Bild 1: Denna kvinnofigur, som sitter p? en ren?ssansinspirerad stenterass och blickar ut ?ver havet, b?r i sin hand symbolen f?r handel och sj?fart: den senmedeltida koggen. Detta fartyg ?terfinns ocks? i stadens vapen (se nedan). Konstn?ren har velat visa p? den viktigaste tillg?ngen som staden hade den naturliga hamnen, med d?rtill knuten handel och samf?rdsel. Alla kvinnorna b?r dr?kter som inspirerats av klassicismen som i sin tur influerades av antiken. De vida ?rmarna och de breda banden ?r typiska ren?ssansdrag, som man kan se till exempel p? m?lningar av Leonardo da Vinci. Bild 2: Denna ljuva och milda dam symboliserar ?kerbruk och v?xtlighet. Till skillnad fr?n sin medsyster med skeppet ser hon in?t land, den b?rdiga trakt som ?r hennes rike. Hon h?ller en kratta eller r?fsa i handen ett betydligt naturligare redskap ?n medsysterns och vid hennes f?tter breder en matta av blommor ut sig, medan det v?ller ut frukter ur samma ymnighetshorn som finns i stadsvapnet. Inte bara den sk?nska ?kerjorden, utan ?ven Landskronas st?llning som v?xtf?r?dlingscentrum med Walfrid Weibulls f?retag fr?n 1870 kan spela in. Bild 3: H?r ser vi en vy ut ?ver strand?ngarna nedanf?r slottet samt skymtande vid horisonten de m?nga fartygens vita segel. Sydspetsen av Ven h?jer sig med sina skarpa stup, Backafall. Selma Lagerl?f skriver p? 1890-talet: Hven steg h?g och tv?rbrant upp ur v?gen med de lysande gula strandv?ggarna f?rtonande i bl?tt. Bild 4: Staden, s?dan den s?g ut fram till 1700-talet, med den medeltida kyrkan Johannes Baptiste som dominerande punkt.

Tillbaka till Bild 1

Tillbaka till Bild 2, 3, 4

23 L?s vidare och andra tips

L?s vidare och andra tips

Bra biografier f?r den som vill l?sa mer om Selma Lagerl?f ?r klassikern Selma Lagerl?f av Elin W?gner (1954) och den modernare Selma Lagerl?f av Vivi Edstr?m (1991). Om du vill h?ra Selmas egen r?st tala ur boken ska du l?sa hennes brev, som sl?pptes fria f?r publicering femtio ?r efter hennes d?d. Breven till Sophie Elkan har getts ut av Ying-Toijer-Nilsson under titeln Du l?r mig att bli fri (1992). Selmas brev till sin mor finns i urval i samma utgivares Mammas Selma (1998). En intressant samling studier av k?rleksmotiv hos Selma Lagerl?f, bland annat i K?rkarlen, finns i antologin Selma Lagerl?f och k?rleken, red. Karl Erik Lagerl?f (1997) N?r det g?ller Selma Lagerl?fs egna romaner och novellsamlingar ?r kanske Herr Arnes penningar, En herrg?rdss?gen och Kejsarn av Portugallien de mest tillg?ngliga f?r en l?sare i v?r tid. Men i detta r?der naturligtvis vars och ens tycke och smak! Gl?m inte Selmas egna memoarb?cker, M?rbacka, Ett barns memoarer och Dagbok. De ?r tillr?ttalagda och skrivna ur ett tydligt vuxenperspektiv, men de ?r engagerande och l?ttl?sta! Vill du veta mer om Selma Lagerl?fs landskronatid, och om staden vid denna tid, kan du l?sa Selma Lagerl?f i Landskrona av Erik Eliasson (1958) och Historien om en stad av ?ke J?nsson (1993-1997). En av filmhistoriens absoluta klassiker, Victor Sj?str?ms K?rkarlen fr?n 1921, bygger naturligtvis p? Selmas roman och tillkom under viss medverkan fr?n henne. Bland annat tipsade hon Sj?str?m om att filma exteri?rer i Landskrona, eftersom d?r fanns just den slumbebyggelse hon velat skildra! Filmen finns nu i en renoverad version, f?rsedd med nyskriven musik. L?na den p? ditt bibliotek, se, k?nn igen och fundera ?ver hur Sj?str?m tolkat gestalter och motiv! Till sist: om du g?r tillbaka till Kursnavet hittar du i samma modul som denna l?rresurs en film om Selma i Landskrona samt ett sj?lvr?ttande sluttest, d?r du kan kolla hur mycket du har l?rt dig!

Tillbaka till Selma Lagerl?fs liv i ?rtal

Selma Lagerl?f i Landskrona f?rfattaren, hennes verk och hennes tid
http://900igr.net/prezentacija/anglijskij-jazyk/selma-lagerlf-i-landskrona-frfattaren-hennes-verk-och-hennes-tid-128510.html
c

661

29
900igr.net > > > Selma Lagerl?f i Landskrona f?rfattaren, hennes verk och hennes tid